Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

The purpose of this examination is to investigate how Judisk Krönika, a periodical which was introduced in 1932 with the aim of disseminating Jewish culture and tradition in Sweden, uses history to make comments about its role in contemporary history, specifically during the first two years of the First Intifada. A second purpose was to examine how this use of history differed from results shown in earlier studies comprising the 1960s and the 2000s. The method in use is qualitative; the source material has been read thoroughly and scrutinized in search of the authors open and hidden messages and intentions. The main finding shows that four major themes could be identified: anti-Semitism(anti-Zionism); memory; ethnonational and media. The most dominant theme during the 1980s, as opposed to the 1960s and the 2000s focus on Zionism and Jewish culture respectively, is memory, that could be described as hegemonic and as a part of a existential use of history, which aims for survival and preservation of the Jewish culture in times of conflict..

x.

x.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat på frågor som rör två teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism.Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utsträckning, däremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett på andra platser i Sverige.Israelkritik upplever de enbart som antisemitism när den är obalanserad och när media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk självbestämmande. Ett par av informanterna anser att sionism är så starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig..

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex.

Min undersökning visar att det i den ursprungliga judiska traditionen finns en närhet till den kosmiska strukturen. Den har därmed också bevarat en närhet till naturen och till de mänskliga instinkterna. Dessa är i sig varken primitiva eller onda, inte heller tillhör de en förfluten tid och kultur; de utgör istället en bro till helighet, även i vår tid. En ny tidsålder tvingar fram en ny syn på människans instinkter, som då de i likhet med emotionerna medvetandegjorts och bearbetats i en kontemplativ process, erbjuder en livsnödvändig källa till hälsa, energi och helighet.I min analys av den schamaniska ritualen i Metzora har jag lämnat den gängse tolkningen, och jag har dessutom relaterat ritualens symboler till ett kabbalistiskt synsätt. Jag har därmed lyft fram begreppet balans, som är grundläggande i alla ursprungliga religioner.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv..

Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material.Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över..

Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:? Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?? Vad är målet och vägen för människan?? På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?.